Hur 2 personer som bor på 33 kvadrat kan roa sig

-
-
Jannike Sjölander kan du inte svälja den istället. den lär ju hinna komma ut lagomt tills du är hemma från prag och i helgen behöver du den ju inte. mer spänning i vardagen wuuhuu
-
Maricel Eriksson utmaningen är tagen! men först. vill du åka på min moped? eller är det för upphetsande för dig? jag menar. då den är så snygg?
-
Maricel Eriksson crap. nej det gör ju inte det längre tydligen. har fått avsmak på fish. men okej. ett smisk på rumpan & om du åker med mig på min moped runt kvarteret så sväljer jag nyckeln för dig. kan inte lova att den kommer ut igen bara. jag ska ju till prag du vet.
-
Jannike Sjölander okej men en smisk kan du få (igen). runt kvarteret känns ju nästan lite för mesigt för mig. men jag förstår om du inte är så haj på att växla moppen längre. men skiter gör man väll i prag också ?
-
Maricel Eriksson nej tydligen så slutade dom med det 1989 pga av föroreningar i staden. så jag får helt enkelt lov att plugga igen nu i tre dagar. men det ska nog gå bra. jag är rätt van. men en smisk & en tur på mopeden . shit. jag skakar av längtan.
-
Jannike Sjölander okej jag önskar att jag också fick åka till prag. om du inte hittar nån gammal vinkork här nånstans i hörnen så köpte jag morötter idag? kan vara nått?! ja jag med it's a date !
-
Maricel Eriksson nej. hittar inget i hörnen. det är för mycket damm. lånade faktiskt en morot idag bara för att värma upp lite inför helgen. la tillbaka den i kylskåpet efteråt. tack för lånet förresten. tur du skalade den moroten du åt förut. jag glömde skölja den.
-
Jannike Sjölander ha? seriöst den lilla fjantiga moroten? woooow marri bra jobbat! höhö. förresten tyckte den var lite brun. men just det ja det är ju bruna bananer man kan äta.. shit happens
-
Maricel Eriksson tack ;) jag gjorde mitt bästa. lämna den där gigantiska squashen du hade. kände att jag inte är på din nivå riktigt än.
-
Jannike Sjölander var det därför jag var tvungen att köpa nytt toapapper idag ?? tyckte väll att det tog slut fort
-
Maricel Eriksson ja.. lite därför. är lite ledsen över att vi inte investerar i lambi. jag spårar alltid ut! du bör veta detta ;)
-
Jannike Sjölander nu tycker jag vi slutar den här diskussionen medans vi fortfarande har hedern i behåll. tack för underhållningen rockstar. wrooom wrooooom
Cry baby cry
På måndag flyttar jag cirka 10 meter till avdelning Tyttebær. Det blir spænnande och jag ær glad så længe jag får vara kvar på barnehagen som ær værldens bæsta arbetsplats.
I alla fall så kændes det inte alls særskilt jobbigt igår med tanke på att det var sista dagen på Blåbær, jag menar jag skulle ju inte sluta helt.
Efter att barnen ætit lunch så kækar vi boller som Nina lagat før att det ær min sista dag, sen sæger Nina till barnen att det hær ær sista dagen før Jannike hær och att dom vill tacka mig før det typ. Sen går hon och hæmtar ett stort a3 papper vikt på mitten som det står "jannike sina barn på Blåbær" och inuti så har dom klistrat in kort på alla barnen.
Då jag øppnar och kollar så børjar en tår att leta sig fram ur øgonvrån. Mina fina barn!!
Inte nog med det så kommer hon med en stor lila påse med 2 ljuslyktor, ett paket fina værmeljus, en mugg och java løsviktskaffe. Då kommer crybabyn fram alltså.
Fan också, mina fina arbetskompisar har alltså køpt och planerat allt detta till MIG! Fina Max, Nina och Lise.
Jag hade som sagt inte alls tyckt att det var jobbigt att læmna Blåbær i och med att jag kommer befinna mig cirka 10 meter ifrån dom, men att få allt detta och verkligen kænna att dom uppskattar mig då gråter jag så ær det bara.
Slutade 2 men stannade till nærmare halv 3 før jag hade ingen større lust att åka dærifrån. Tog sedan trikken till stan/byn och tænkte snurra lite på Oslo city tills Sandra slutat och vi skulle till vinmonopolet.
Træffar på Kenneth utanfør byporten (ni vet han den snælla som har lånat ut dator till mig ) vi surrar lite och sen frågar han om vi inte ska gå och ta en øl. Det ær det hær jag ælskar med denna storstad, hur man bara helt spontant går och tar en øl med en væn som man råkar træffa på stan. Spelar ingen roll vilken tid eller dag det ær, man bara gør det! Før man behøver inte tænka på hur man ska ta sig hem.
Cirka en timme senare kommer Sandra och gør oss sællskap och vi sitter och surrar till halv 6.
Då beger Sandra och jag oss till monopolet och sen till Johanna før att laga go middag vin och chokladbollar i trevligt sællskap. Mycket lyckad kvæll, som alltid!
Idag har Marri och jag eller ja mest Marri då gjort amerikanska pannkakor och ikvæll ska vi umgås på ett eller annat vis, før det var allt før længesen vi gjorde det en helg. Lær sluta i alcoholens tecken men så længe vi ær tillsammans så ær vi glada men framfør allt ær vi jævligt bra
Jag ælskar mitt liv!
Crybaby and proud!
Pil uppåt
Jag blir fan nyfiken, tell me!
Dagens ros går till..
Idag så kom han på jobbet med en dator till mig, ja inte en ny såklart.
Utan hans gamla, men som funkar alldeles alldeles utmærkt och utomordentligt bra før att kolla facebook och betala rækningar. Mer æn så begær jag inte
Kenneth ær då norsk och dærmed en dator med norska instællningar men jag antar att ni ær så pass brighta att ni førstår vad æ och ø ær?
Tusen tusen tack kenneth en av alla underbara mænniskor som førgyller mitt liv hær i Oslo!
Och teven suktar barnen med lasergodis, Flitigt exponeras vapen, naket och blodigt
Det man kan göra i våran lägenhet nu om man inte har tur att man får besök är: läsa bok, diska, städa, äta och sova.
Det slutar oftast med att jag äter, tyvärr. Min diet går skitdåligt och jag tror jag får kör hårdträning när jag kommer hem istället och ta tag i mitt liv. För just nu går det bara inte.
Just nu är jag hemma hos Johanna och får låna hennes dator. Det bästa som kunde hända mig just nu.
Vi får se vart kvällen tar oss, kanske en sväng ut på byn eller en trevlig hemmakväll med film.
Film är vi ju inte heller så bortskämda med hemma i lägenheten heller.
Men annars så är livet bättre än nånsin!
Igår var jag johanna och sandra ute och käkade tapas, sjukt gott trots några timmars väntan.
Nu vet ni att jag lever och att uppdateringarna knappast kommer bli så täta även i fortsättningen.
AJÖKEN
Bergochdalbana
Efter ett tag kom Max, Jonas, Sandra, Emil och en kille till hit och senare även Carolina och en tjej till.
Vi hade jävligt kul på dessa 33 kvadrat och kvällen gick fort, det blev ingen utgång för Jannike såg ända ner i botten på minttu flaskan.
Vaknar 05.00 på lördag morgon av att någon ligger bredvid mig i sängen. Jobbigt läge när man knappt minns hur kvällen slutade. Som tur var så var det bara Johanna som delade säng med mig. Hon är då en riktig vän som tog hand om mig, även fast jag inte var döende :p
Ställer mig upp för att gå på toa och ser då min dator som står vid sidan om sängen.
Fyfansjävlahelvetesskit!! Det är inte sant! Skärmen är paj precis som den blev på min förra dator innan jul.
Börjar störtgrina och börjar ringa massa folk och försöker även väcka Johanna, men hon sover som ett barn så jag låter henne sova vidare.
Till slut ringer jag mamma som såklart blir skitorolig för att jag ringer och gråter klockan 5 en lördag morgon.
Efter samtalet med henne så ringer jag Marri som är i Prag och hulkar vidare!
Har en trevlig bakisdag med Johanna där vi diskuterar världsproblem och käkar chips. När Johanna drar hem vid 15.00 så börjar jag böla igen. Kalla mig bortskämd men jag klarar verkligen inte att vara utan dator igen och mitt liv känns helt värdelöst.
För första gången sen jag kom hit så vill jag bara åka hem, åka hem till mamma och pappa och alla andra fina vänner där hemma.
Idag vill jag verkligen inte åka hem! En dator är bara en dator. Materiella ting är inte hela världen även om dom underlättar. Det kunde ju lika gärna varit jag som gått sönder, hur lätt hade det varit att ordna ?
Även om jag snarast måste ha tag på en ny dator så vill jag inte byta ut min vardag här !
Antar att gårdagens gråtanfall garanterat berodde på mängden alcohol som konsumerades i fredags också. Jag var nog inte riktigt mig själv :p
Har varit och söndagsbrunschat med Johanna, Sandra, Carolina och Johannas 2 rumskompisar idag.
Skittrevlig söndag med mycket skratt.
Jag älskar Oslo!!
Tänk er..
..att vakna varje morgon och vilja kliva upp för du ska till ett jobb du trivs med
..att vara på jobbet och ha rent ut sagt kul hela dagarna och ändå få betalt för det
..att när det är dags att sluta för dagen så vill du inte gå hem
..att du lärt känna människor som du mer än gärna umgås med på fritiden, även fast ni jobbar med varandra hela dagarna
..att du kan ta dig vart som hellst utan att behöva köra bil
..att kunna gå på stan utan att en enda person känner igen dig och vara helt anonym
..att känna att man uppskattar sin familj och sina vänner där hemma på ett helt annat sätt.
Och sakna dom som fan men ändå känna att du är så jävla nöjd med ditt liv.
Hur kunde det bli så bra?!
Vill ni byta? Det vill inte jag
Återbesök
Var hos kiropraktorn klockan 12, hon knäckte mig igen och gjorde akupunktur.
Fy fan vad det gjorde ont när hon stack in nålarna, men jag tror fan att det funkade för det känns mycket bättre nu.
Hon sa att jag oftast står på höger ben, vilket faktist stämmer när jag tänker efter. Då jag jobbar hemma på salongen så är det nog höger ben och höft som tar mest stryk.
Som jag förstod det så är det också orsaken till att denna olycka inträffade, att höger sida är mer sliten/använd eller vad man ska kalla det. Och efter så lite som mitt lilla snedsteg så åkte kotorna ur led.
Ta min information med en liten nypa salt för jag förstår inte min kiropraktor sådär jättebra :p
Men det känns ju inte särskilt bra inför framtiden måste jag säga..
Hon sa att eftersom jag är så ung så var det inga problem men att jag kunde få problem i framtiden!
650+480 vilken trevlig summa det hade varit om jag fick den av någon. Men nu har kiropraktorn fått den av mig, känns riktigt jävla surt måste jag säga. Jag tänker bara på allt kul jag hade kunnat göra för dom pengarna.
Men jag försöker tänka att jag lever och är frisk. Och att det är amerikanskans förtjänst att jag blivit så pass mycket bättre. Så jag bjuder henne på ett till besök på onsdag där hon ska rätta till mina axlar som fortfarande är kaos även fast jag inte klippt på heltid på över 3 månader.
Hon hade även goda nyheter till mig att jag kan jobba på måndag.. WUUUHUUUU
Äntligen! Jag tror inte ni förstår hur less jag är på att ligga i min säng med min dator!
Fast på tal om dator, tack snälla mamma och pappa för att jag fick en ny i julklapp. Utan den hade mitt liv varit helt värdelöst just nu.
Ajöken
Domen
Idag efter påtryckningar av folket på jobbet så ringde jag och bokade tid hos en kiropraktor.
Jag hade 2 kotor som gått ur led eller vad man nu kallar det?! Inte så konstigt att jag hade SÅ JÄVLA ONT då!!
Och nu är jag för första gången i mitt liv sjukskriven i 2 dagar. Och jag är redan less!
Men faktist mycket bättre i ryggen, så det var lätt värt dom 650 nok jag var tvungen att betala. Även om det sved att dra kortet. Men slutsumman kommer bli 1000 nok för jag måste dit på fredag igen. Men..
-Drabbar ingen fattig som mormor brukade säga
Är det så här det känns att bli gammal?
Det här året började ju mindre bra efter en helgs slöande i sängen efter en hård nyår så klev jag upp pigg och glad i morse för att åka på jobbet och träffa alla härliga vuxna och barn.
Tog mig dit säkert och det kändes som det skulle bli en kanon dag.
Vi klär på barnen och går ut, jag står på våran sida av barnehagen och pratar med Nina vänder mig åt andra sidan av barnehagen och ser Johanna och Kenneth som vinkar dit mig.
Jag vinkar glatt tillbaka och börjar lite för fort gå/springa dit missdömer markens höjd och precis som om man missar ett trappsteg trampar jag fel. Jävligt klantigt Jannike!
Skrattar lite inombords åt mig själv och fortsätter gå, hinner gå 3 steg sen bränner det till som fan i svanken och gör det hela vägen dom 100 metrarna till Johanna och Kenneth.
Medans vi står och surrar gör det inte ont men hela vägen tillbaka, säger till Nina att jag har ont. Som förövrigt är världens rygg expert och hon säger åt mig att gå in och ligga på golvet och sträcka ut ryggen.
Sen dess har jag haft skitont och kan inte lyfta nånting. Och hypokondriker som jag är så har jag självdiagnostiserat mig själv hela dagen, ett tag trodde jag att jag skulle bli förlamad i benen. Men eftersom dom flesta föräldrarna till barnen jobbar på sjukhus så har dom lugnat mig med att det förmodligen "bara" är en vanlig sträckning.
Men jag går som en pensionär och kommer spendera kvällen i sängen, allt för att kunna jobba i morgon.
KulJul
/ Jannike 22 år och 11 månader idag
Jag har blodförgiftning i min fot
Förövrigt så hade jag världens bästa nyår, det kanske inte låter så spännande nu när jag berättar för er men med rätt folk i en härlig stad och med mycket alcohol kan det inte gå fel!
Jag firade in det nya året hemma hos Jonas från jobbet och hans vän Emil. Hade jävligt kul med grabbarna faktist medans Marri firade ute i Spydeberg med en viss norsk gutt. Enda minuset med kvällen var att inte Marri var med annars var det fan GRYMT!!
Tog en taxi vid halv 10 till Oslo S för att skicka iväg Marri åkte sedan direkt upp till Jonas och Emil där vi surrade om Modo och annan skit, lyssnade på musik och jag lyckades pajja ett vinglas och skära mig.
Vi orkade inte ta oss ner till Aker Brygee för att fira tolvslaget där (vilket ska vara coolt) utan öppnade istället ett fönster och sprätte min Asti. Och mer än så behövs inte för att roa mig iaf i rätt sällskap.
Vid 01 drog vi iväg till Johanna från jobbet som hade partaj i sin enorma och fina lägenhet. Där var det en massa blandat folk från sveriges alla håll och kanter. Jag tror faktist att jag var den enda från norrland och vissa var mäkta imponerade av min dialekt. Kul att man kan roa nån liksom :p Även Max och Sandra från jobbet var där och det var ett roligt återseende.
Där var det fullt ös till typ klockan 4 sen drog vi på efterfest till Max och hans polare, jag blev dock itne så långvarig utan var förnuftig nog att dra mig hemåt vid 5. En taxiresa hem lyxade jag till med för att säkert veta att jag kommer fortsätta att leva även under 2011.
Kom som sagt hit igen i torsdags och jag har redan glömt bort att jag varit hemma. Jag trivs så sjukt bra här att det redan känns jobbigt att tänka på att jag måste hem i början på mars.
Men men nu kommer Marri snart hem med tåget och jag har saknat henne. Vi ska käka pizza och äta chips till nån bra film och se till att äta så mycket onyttigt som möjligt innan våra nya liv börjar imorgon.

Bjuder på den här vackra bilden sen julbordet med jobbet eftersom jag som vanligt inte hade någon kamera med mig på nyår att domumentera med. Från vänster Sandra i mitten tro det eller ej det är JAG och till höger Johanna med den snygga lägenheten.
Grabbarna bjuder jag på en annan gång
Hade fint