Igår var min sista dag på avdelning Blåbær som jag jobbar på sen den 27 oktober 2010. En avdelning med roliga arbetskompisar och værldens bæsta barn.
På måndag flyttar jag cirka 10 meter till avdelning Tyttebær. Det blir spænnande och jag ær glad så længe jag får vara kvar på barnehagen som ær værldens bæsta arbetsplats.
I alla fall så kændes det inte alls særskilt jobbigt igår med tanke på att det var sista dagen på Blåbær, jag menar jag skulle ju inte sluta helt.
Efter att barnen ætit lunch så kækar vi boller som Nina lagat før att det ær min sista dag, sen sæger Nina till barnen att det hær ær sista dagen før Jannike hær och att dom vill tacka mig før det typ. Sen går hon och hæmtar ett stort a3 papper vikt på mitten som det står "jannike sina barn på Blåbær" och inuti så har dom klistrat in kort på alla barnen.
Då jag øppnar och kollar så børjar en tår att leta sig fram ur øgonvrån. Mina fina barn!!

Inte nog med det så kommer hon med en stor lila påse med 2 ljuslyktor, ett paket fina værmeljus, en mugg och java løsviktskaffe. Då kommer crybabyn fram alltså.
Fan också, mina fina arbetskompisar har alltså køpt och planerat allt detta till MIG! Fina Max, Nina och Lise.
Jag hade som sagt inte alls tyckt att det var jobbigt att læmna Blåbær i och med att jag kommer befinna mig cirka 10 meter ifrån dom, men att få allt detta och verkligen kænna att dom uppskattar mig då gråter jag så ær det bara.


Slutade 2 men stannade till nærmare halv 3 før jag hade ingen større lust att åka dærifrån. Tog sedan trikken till stan/byn och tænkte snurra lite på Oslo city tills Sandra slutat och vi skulle till vinmonopolet.
Træffar på Kenneth utanfør byporten (ni vet han den snælla som har lånat ut dator till mig ) vi surrar lite och sen frågar han om vi inte ska gå och ta en øl. Det ær det hær jag ælskar med denna storstad, hur man bara helt spontant går och tar en øl med en væn som man råkar træffa på stan. Spelar ingen roll vilken tid eller dag det ær, man bara gør det! Før man behøver inte tænka på hur man ska ta sig hem.
Cirka en timme senare kommer Sandra och gør oss sællskap och vi sitter och surrar till halv 6.
Då beger Sandra och jag oss till monopolet och sen till Johanna før att laga go middag vin och chokladbollar i trevligt sællskap. Mycket lyckad kvæll, som alltid!

Idag har Marri och jag eller ja mest Marri då gjort amerikanska pannkakor och ikvæll ska vi umgås på ett eller annat vis, før det var allt før længesen vi gjorde det en helg. Lær sluta i alcoholens tecken men så længe vi ær tillsammans så ær vi glada men framfør allt ær vi jævligt bra


Jag ælskar mitt liv!
Crybaby and proud!